Kan vi låta svenska språket gå förlorad?

Språket förändras hela tiden och vi lever i ett globaliserat samhälle där främst engelskan påverkar vår vardag. Vad kommer att hända med svenskan?

Det är riktigt att språket både förändras och förnyas och att det alltid har gjort det är också lika påtagligt. Ända sedan den första sumeriska kilskriften och de egyptiska hieroglyferna har språket genomgått kolossala förvandlingar under historiens gång intill våra dagar. Men med tiden, tack vare en mängd uppfinningar inom olika områden, blev det lättare för människorna att både färdas och kommunicera med varandra och behovet av ett lingua franca växte fram.

I Sverige, gjorde latinet entré som det första internationella språket, genom kristendomen från ca 1000-talet och framåt. Kristendomen förde också med sig massvis med nya ord från latinska och grekiska på samma gång och det hade stor påverkan på fornsvenskan. Därefter var det, från 1200-talet, tyskans tur i takt med Hansa Förbundets framgångar inom handel. Åtskilliga tyska ord samt tyska prefix och suffix upptogs. Trots att tyskans inflytande avtog framåt 1600-talet var inte svenska språkets omvandling över, eftersom franskan hade tagit över stafetten. Idag är det engelskan som har tagit över rollen som lingua franca från franskan och det beror på Storbritanniens, under 1800-och USA:s politiska, såväl som kulturella, litterära och sportsliga framgångar under 1900-talet.

Ännu ett internationellt språks tillkomst är förstås positivt för kommunikationen människor emellan men det har, samtidigt, fört med sig viss rädsla bland världens länder för att engelskan ska tränga undan och ta över det nationella språket. Sverige sällar sig till dessa länder. Med all rätt.

Därför att även om det nya tillvägagångssättet, när det gäller informationsutbytet över nationsgränserna, utan att själv behöva färdas genom tid och rum är naturligtvis affirmativt, ska vi inte glömma vilka bekymmer språkinflytandet skapade, i boktryckarkonstens unga ålder. För tryckerier då böcker skulle tryckas och för människor när de var på resande fot från det ena landskapet till det andra. I och med stavningen, böjningen och uttalet av dem nya orden såg lite olika ut, blev det besvärlig för människorna att förstå varandra. Ju mer svenskan upptog nya ord från främmande språk desto snabbare förändrades språket och det blev svårt att få till en enhetlig stavning och grammatik. Detta förändrade svenska språket i den graden att svenskan t.o.m. delades upp i olika språkepoker.

Numera, i och med engelskans framfart, använder vi engelska ord och fraser i allt större utsträckning, eftersom engelska också anses vara moderiktigt. Exempelvis används ord som; interagera, kompatibel, formatera, maila, applikation, facerape, notebook, password, transparent, backlash osv. i vår vardag och listan kan göras lika lång som dödahavsrullarna. En svensk i tonåren kan därtill fälla följande mening innehållande andra utländska ord likaväl; ”Jag joinade chatten för att få en länk till en tutorial till hur man hackar hubben!”

Detta är förstås illavarslande och politikerna måste börja agera för att bevara det nationella tungomålet innan det har gått alltför långt. På blott två decennier är engelskans inflytande tillsammans med ”invandrade språk” över svenskan av enorma proportioner. Man kan i viss mån acceptera att andra språks inflytande över svenskan gjorde svenska språket till vad det är idag, men en sådan utveckling tog, utan tvekan, flera hundra år. Skillnaden i dagsläget är att svenskan har förändrats lika mycket på några decennier som det gjort under flera sekler tidigare. Och det är där stötestenen uppstår. Och om engelskans inflytande över det svenska språket fortlöper i samma takt kommer en akademisk svengelska träda fram inom, gissningsvis, 50 år.

Vi måste komma ihåg att svenska språket inte uppstod över en natt, utan är resultatet av civilisationens utveckling under tusentals år. Språk är också det människor associerar sig mest med, när det gäller nationell tillhörighet. Språk är en identitet, det är kultur och det är ett arv från våra förfäder. Vi måste värna om vårt arv på bästa sätt till framtida generationer, för att inte riskera att våra barnbarn hamnar i ett djup och mörkt hål kantat av rotlöshet. Detta är jag väl medveten om som kurd som berövats rätten till mitt eget modersmål. I och med det är jag också fråntagen min identitet och mitt kulturella arv. För mig är det otänkbart att våra svenska barn skall läsa Pippi Långstrump, Nils Holgersson eller Karlsson på taket på svengelska!

Äldre Västgötalagen, Gustav Vasas Bibel, Olof Dalins, Then Swänska Argus, och inte minst August Strindbergs Röda Rummet var milstolpar i svensk språkhistoria och banade samtidigt väg för hur svenskan skall stavas och skrivas. Det behövs en ny ” ”Gustav Vasa Bibel.”

Det som måste göras idag är att politikerna tar sitt ansvar och stiftar nya lagar enbart med syftet att skydda svenskan gentemot andra språk. T.ex. kan engelska undervisningen bli obligatorisk först från årskurs sex istället för årskurs ett som det är idag, att mer svenska filmer/serier visas i TV, att viss procent av amerikanska filmer dubbas till svenska samt låta svenska affärsmän tala via tolk när de är på affärsresa utomlands osv.

Oavsett vilka metoder man väljer för att förhindra den negativa språkutvecklingen, är det dags att agera. Ty den engelska språkstormen som sköljer över land och rike i jakt på nya erövringar låter sig inte bedarras i första taget. Kraften den besitter är oerhörd häpnadsväckande och då måste den angripas med kopiösa motåtgärder. Vi måste därför börja agera redan nu, för frågan är inte om utan när.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s