Att separera PKK från kurdfrågan strider mot demokratiska fundament

1xSvenska politiker har under senare tid stigmatiserat PKK-sympatiserande kurder. Riksdagsledamot Carina Hägg (S) går så långt att hon vill separera frågor som drivs av PKK, ett politiskt parti som i det senaste turkiska valet fick 3.5 miljoner röster genom BDP, dess politiska gren i Turkiet.

Jag är PKK:are och emot våld, jag är emot krig. Jag bor på jorden och jag är för fred, frihet och harmoni för varje individ, även för turkar.

Jag är svensk. Och kurd. Mitt ursprung finns i Kurdistan där jag levde mina 15 första år. Det har präglat mig som människa, och även om jag lever i Sverige har jag också en historia som jag vägrar glömma: i Turkiet tvingades jag säga att jag är turk, prata turkiska och glömma min kurdiska identitet, jag blev slagen av lärarna om jag pratade kurdiska.

Turkiet som stat har grundats genom våld. Skapandet av turkiska republiken bottnar i folkmord på miljoner armenier, kaldéer, syrianer, kurder, assyrier och deporteringen av lika många miljoner greker, kurder och andra kristna minoriteter. Allt för att skapa en så homogen enhetsstat som möjligt, en strävan som fortfarande pågår. Det framgår klart och tydligt av Turkiets grundlag – vilken för övrigt kopierades av Mussolinis fascistiska Italien på 1920-talet – där du enligt paragraf 301 förolämpar landet och begår ett brott genom att säga ”jag är kurd.” Straffet, som längst, kan bli livstidsfängelse.
 
Det är detta land vi kurder har att göra med.

Det PKK strävat efter sedan dess bildande, är framför allt ett: mänskliga fri- och rättigheter enligt FN-deklarationen. PKK har vid minst 11 tillfällen utlyst ensidig vapenvila och erbjudit sig till förhandlingsbordet. Turkiet har gjort det noll gånger. Förklaringen är att det i turkarnas ögon inte existerar några kurder och följaktligen inte finns någon motpart att förhandla med. Landet har istället valt att mörda miljoner kurder sedan 1923 då turkiska republiken bildades. Se Sheyh Said-upproret 1925, Ararat-upproret 1927-30, Dersim-upproret 1937-38, Adnan Menderes (Turkiets premiärminister på 50-talet) avrättning, militärkupperna på 1960,1970- och 1980-talet.

Kurdernas försök att med fredliga medel tillkännages grundläggande minoritetsfolksrättigheter har bemötts med våld, arresteringar, tortyr och deporteringar. PKK blev ett svar på denna grymhet och bildades som ett politiskt parti 1978. Emellertid förbjöds och förföljdes PKK:s politiker vilket 1984 resulterade i en väpnad kamp. PKK är sålunda ett resultat av de förfärliga metoder som implementeras och experimenteras på kurder under nästan ett sekel. PKK personifierar frihetskampen för miljoner kurder idag.

Det finns idag inga andra legitima kurdiska organisationer som kan föra kurdernas talan i Turkiet. Den dagen PKK lägger ner sina vapen kommer vi gå tillbaka till 1923. Morden, tortyren, arresteringarna och deporteringarna kommer att fortgå och tillta eftersom Turkiet aldrig frivilligt kommer att erkänna kurderna som ett folk, kurdiska som ett språk och erbjuda kurder deras mänskliga och demokratiska rättigheter.

Jag vill också påminna om att det inte fanns någon kurdfråga fram till PKK:s bildande. PKK skapade kurdfrågan. Dessförinnan hade tyrannerna som då styrde Turkiet gjort ett så förträffligt jobb att så gott som samtliga kurder såg det som uteslutet att vara något annat än just turk. 

Det som avgör vad som är terrorism och vem som är terrorist är beroende av den politiska dagordningen men långt ifrån sanningen. Nelson Mandela stämplades som terrorist eftersom det passade dåtidens agenda, Gandhi var enligt engelsmännen terrorist en gång i tiden.

Det stämmer att alla kurder inte står bakom PKK. Såvitt jag känner till står inte heller alla svenskar bakom socialdemokraterna, cirka 30 procent i senaste valet. Även om samtliga 40 miljoner kurder inte delar PKK:s åsikter på varje punkt, så förenas vi i vår strävan efter mänskliga och demokratiska rättigheter med allt vad det innebär i vårt eget fosterland – Kurdistan. Vilket parti vi väljer att rösta på ska inte Carina Hägg (S) eller någon annan bestämma. Visst var fria val fundamentet i demokratin?

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s