Halabja

10Halabja

Vi dog tillsammans
fem tusen människor
varken blåa himmelen
varken nejlikornas ljuvlighet
eller fåglarnas kvitter
oroar oss numera
kärlekssångerna har stannat upp
leta ej efter dem
de återfinns ej mer
fe levde i våra själar
vi var ju släkt
vår gemensamma drömmar och förhoppningar
vi dog tillsammans
fem tusen människor
gamla kvinnor och män
Aldrig hade jag hört ett sådant oväsen
aldrig tidigare känt en sådan lukt
Jag ljuger ej
jag kanske inte hade fått en gravsten av marmor
eller en nejlika nedgrävd på min grav
vi var ju
vi var ju halvdöda
jag var ändå rädd
jag ljuger ej
men? Varför dessa barn?
Skulle inte de växa upp och få leva?
Tilltrotts att de ej ännu var namngivna..

Vaggan
Vad jag än säger gör detsamma
både min ankomst och bortgång
jag hade ju inte ens fått ett namn

Modern
Dessa föräldralösa
De följde inte ens de heliga skrifterna
De kärlekslösa
Mitt lamm var kvar vaggan
Mina armar förvandlades till hård trä
Vi fick inte ens kramas

Barnet
Jag trodde att
Även detta var en lek
Men ingen kommer till min räddning trots att jag skriker
Bollen som far idag köpt
Är kvar på gården
Vem ska spela med den?
Är det någon kvar?

Läraren
Det var en tillfredsställelse
Att lära barnen om kärlek,
Vänskap och broderskap
Ännu hade rastsignalen ej slagit
Varför denna död
Och på tavlan blev meningen om medmänsklighet och människokärlek halv skrivet

Aghan
Så många hus och marker
Så mycket rikedom och guld
Och mitt uppoffrande…
Kunde inte stoppa döden
Jag trodde inte att vi skulle ingå i döden
Varför visste vi inte om det?

Killen
Jag hade köpt en ring
Till min vårblomma
Tillsammans drabbades vi
Ge henne till någon annan
Jag kan inte längre ge henne något

Herden
Den hade nyss födds
Killingen till min fina get
Killingen hade ännu inte diat
Jag bryr mig inte om mig själv, tro mig
Begrav oss tillsammans, jag ber er med den vilda hunden

Guden
Tro mig, även jag blev förvånad
Vem gav order om detta folkmord
Ursäkta mig
Jag ber er

Mänskligheten
Ni dog tillsammans
Likställda och som syskon
Skammen är vår

Historien
En prick av sot
Fastnade den på min panna,
Ditt namn HALABJA

Sångaren
Vem bestämde att min text skulle vara så känslofull
Trots att min penna aldrig spillt blod…

av Berken Bereh, översatt av Sukri Demir

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s