Kurdisk litteratur

 

kurdistan-berattar-faglarna-atervander-till-bergen-tjugotre-noveller

 

 

Följande var tänk som ett privat inlägg på min logg men då den handlar om kursen kurdisk litteratur vid Uppsala universitet valde jag att dela med mig av mina intryck av kursen med er eftersom jag förmodar att det kan finnas visst intresse för det i allmänhet.

För mig var det speciellt att få läsa denna kurs. Egentligen är det inget speciellt: svensk litteratur, fransk, tysk, kurdisk litteratur. Det är bara en litteratur kurs. Men som ni mycket väl vet så är vårt språk med dess litteratur förbjuden och att få läsa det här i Sverige kändes därför extra speciellt och spännande.

Jag deltog i sex av tio föreläsningar och seminarier (alla var inte obligatoriska). Föreläsningarna är väldigt detaljerade och genomgående. Man får som student en klar bild av den kurdiska litteraturens såväl som poesins och prosans utveckling från 1500-talet intill våra dagar. Hur kurdisk litteratur och poesi har påverkats av sufismen tidigare och av europeiska värderingar och av industrialismen senare och vilka kurdiska författare och poeter som påverkat kurdisk litteratur mest och hur deras verk i sin tur influerats av den politiska situationen i respektive land presenteras tydligt. Därtill hur våra författare och poeter skrev om naturen, om kvinnan och om kärleken framtill 1900-talet och övergick sedan till mer verklighetsbaserade ämnen så som frihetskrig och kamp.

Det var för första gången jag kände att jag gick i en ”kurdisk skola” eftersom jag nu lärde mig från Kurdistan och utåt. Kurdistan var mittpunkten och världen var runt omkring den till skillnad från tidigare då mina  kunskapsinhämtningar i regel var utifrån mot Kurdistan eftersom jag tidigare gick i turkisk skola och sedan i svensk.

Även om kursen handlade om litteratur och poesi undgår man inte kurdisk historia och här har jag upptäckt väldigt mycket mellan raderna som inte har funnits i de böcker jag läst tidigare. Att till exempel få läsa om furstendömena Baban, Ardalan och Botan skapade en exceptionell känsla hos mig och konstruerade ett längre historiskt känsloband till mitt kulturella och traditionella arv. Det skapar och förstärker identiteten  och det berikar kunskapsperspektivet.

Jag rekommenderar därför denna kurs för var och en som vill fördjupa sina litterära kunskaper såväl som upphöja sina emotionella  band till sitt fosterland till en ny nivå.

Och läraren Shakely är väldigt påläst och medgörlig. Han framstår också som väldigt patriotisk vilket jag gillade starkt.

Ett enda minus: Tycka vad man vill om Öcalan och PKK men att utesluta en författare som har skrivit ett 20-tal böcker, som är en av dem mest lästa och som översatts till flera språk kändes lite som kurdisk censur.

Jag vill avsluta med en dikt av mamoste Hemin (1921-1986) Rojhelat som jag tyckte sätter ord på våra befintliga känslor i nuläget.

Jag är kurd

Trots lidande, fattigdom och umbäranden,
ska jag motstå tiden som går mig emot: jag är modig.

Änglalika ögon, marmorvita nackar väcker inte min kärlek,
Jag är betagen av klippor, berg och toppar som  förlorar sig i molnen

Hur svårt jag än må drabbas av nöd, av elände och olyckor,
ska jag aldrig tjäna min fiende, eller ge honom minsta ro!

Jag trotsar slagen, kedjorna, tortyren,
och blir så min kropp sliten i bitar, ska jag skrika
 av all min kraft: Jag är kurd

 

 

 

 

Annonser

Chicago och Marco D`Eramos

9789179241643_200x_slakthuset-och-skyskrapan-chicago-en-berattelse-om-var-framtid

Inledning

I denna essä ska jag kortfattat beskriva bokens innehåll. Jag ska också redogöra för hur Chicago gick från att vara en liten by till att bli en stad i miljonklassen på bara några decennier. Därtill hur smältdegeln formades och vad dess konsekvenser blev för samhället ur ett sociologiskt perspektiv. Slutligen tolka Marco D`Eramos budskap och lägga till mitt slutord.

Redogörelse för bokens innehåll

Marco D`Eramo är en italiensk författare men hans bok Slakthuset och Skyskrapan handlar om staden Chicago i USA. I sin bok skildrar författaren Chicagos snabba expansion och de medföljande sociala problemen. Han beskriver utförligt sina visibla intryck av metropolen Chicago. Han skildrar de enorma slakthus i den gamla staden som utgjorde fundamentet för dess utveckling. Och hur en sådan utveckling ledde sedan till bygget av nyare byggkomplex och inte minst skyskrapor, då dessa kännetecknar det moderna amerikanska samhället. Han förklarar framstegens aviga sidor när människor är tillväxtens ingredienser. Om komplikationerna som uppstod mellan olika klasser i smältdegelns Chicago. Och när så blev, parallellt med kapitalismens bieffekter, hur vissa människor avreagerade, radikaliserades eller hamnade utanför och sökte sig t.ex. till Islam som ett alternativ.

Chicago- från by till metropol

Chicago ligger sydväst om Michigansjön och hade blott 350 invånare i början av 1800-talet. Detta förändrades dock drastiskt i och med stora tillströmningar av invandrare från Europa och från andra delar av USA. Chicagos strategiska läge i kombination med industrialiseringen, bygget av järnvägen och de nyanlända invandrarna (som arbetskraft) möjliggjorde en utvecklig av sällan skådad slag. USA:s köttindustri kom att koncentreras här, även fabriker och andra industrier blomstrade och drog ständigt till sig arbetskraft. Det i sin tur ledde till att nya bostäder och stadsdelar uppfördes. Bankerna etablerade sig här och kapitalismen fick flöda fritt. Ofantliga penningsummor bytte ägare. Så vid sekelskiftet hade Chicago blivit en metropol.

Några kända symboler för staden är Willis Tower som är USA:s högsta skyskrapa, världsomfattande hamburgerkedjan Mc Donalds och tecknade filmernas Walt Disney. Chicago är även födelseorten för världskände gangstern Al Capone-den aviga sidan.  

Smältdegelns formande

Miljoner européer immigrerade av olika orsaker till USA under 1800-talet (även innan och efter). Irländare flydde potatispesten, tyskar utvandrade på grund av en misslyckad revolution och dess efterverkningar och judar från Ryssland flydde förföljelse osv. Även polacker, serber, svenskar, italienare, portugiser, greker med flera valde att utvandra till USA och en betydande del av dem hamnade i Chicago. De utgjorde därmed kärnan i smältdegeln författaren beskriver samhället Chicago som. De här människorna som bosatte sig i den nya staden var naturligtvis tvungna att interagera med varandra. Detta skedde dock inte så smidigt eftersom de hade olika bakgrund, språk och tro. Tiotals språk talades på stadens gator på den tiden och katoliker drog inte jämnt med protestanter- Chicago var som en myrstack.

Konsekvenser för samhället ur ett sociologiskt perspektiv

Klichéer och fördomar drabbade de olika etniciteterna när de debarkerade Chicago. Vissa ansågs till exempel vara mer benägna att begå kriminalitet (irländare) andra som ”ölbälgande drinkare” (tyskar) (D` Eramo2004, s. 150). Den ständiga tillströmningen av invandrare skapade ett hierarkiskt kastväsende. De ”äldsta” invandrarna hade högre status än de ”yngsta”. Ju nyare personerna var desto lägre ner i hierarkin hamnade de. Det var en oundviklig konsekvens eftersom inkomstförhållandena och olikheterna mellan människorna var till en början väldigt stora.  

I regel sökte sig de nyanlända till personer från samma land som de själva kom ifrån. Därefter organiserade de sig i bolag, i fackföreningar och i politik. Även gängbildningar förekom. Den ena gruppen avsåg att höja sig med olika medel över den andra. Nya lagar att hålla sig liksom nytt system att absorbera tog tid att integrera sig med. De förmådde inte referera sina normer och värderingar till det nya samhället eftersom de hade fört med sig sina egna från respektive land. Även europeisk nationalism följde med de i ångbåtar över Atlanten. Det avspeglade tydlig deras förhållningsätt – de föraktade varandra. Av den anledningen hamnade de olika etniska grupperna i konflikt. Vidare konkurrerade dessa grupper om jobb och om marknad. Grupperingarna orsakade också bråk och upplopp genom åren, både mot varandra och mot ordningsmakten. Händelserna som utspelade sig på Haymarket 1886 då arbetarna gick i generalstrejk, som i och för sig handlade om arbetarnas rättigheter, var en av dessa. Det gav för övrigt upphov till förstamajfirandet.

Med tiden accepterades och integrerades de vita européerna och lämnade invandrarstämpeln åt bl. a. sydamerikaner, kineser och filippiner.  Men de svarta som fanns där redan innan européer som kom dit på 1800-talet, blev fortsatt utsatt för diskriminering och utanförskap långt in på 1900-talet. Det var just det här som ledde till att vissa svarta sökte sig till Islam och radikaliserades. De ansåg att Islam inte var rasistiskt. Men det kristna samhället var det. En av dem mest kända personerna som gick den vägen är Malcolm X.

Marco D`Eramos budskap

Genom att framställa stadens expansion från en by till en metropol genom invandring och hur det formade staden avser han övertyga oss om hur de nya samhällena kan se ut i vår samtid och i vår framtid. Chicago ”utgör en framtidsarkeologi” (D` Eramo 2004, s. 293). Då vi lever i en globalvärld med snarlika invandringsmönster bör vi ta hänsyn till Chicago för att vara bättre förberedda för det som komma skall. Han menar också att, även om det finns negativa sidor med invandring, kan invandring åstadkomma mirakel på samma gång. Chicago är ett praktexempel på det. Staden är ju en av världens mest utvecklade där även första kärnreaktorn byggdes. Musiken, kulturen och arkitekturen blomstrade här. Men man måste också komma ihåg att ”allt som är fast kan förflyktigas” (D` Eramo 2004, s. 390) 

Sammanfattning

D`Eramos analys av Chicago är otroligt detaljerad. De noggranna beskrivningarna av staden och statistiken bl. a. över köttindustrin, befolkningstillväxten och ekonomiska utvecklingen känns väldigt gedigna och precisa. Boken är både skönlitterär och pedagogisk. Det är en bok för den som vill förstå invandring, integration såväl som segregation. Den kan ses som en arkeologisk lämning liksom som en spåkula för framtiden.

 

Väktare trakasserar tiggare

image

Det var idag 2016.06.02 utanför COOP i Västberga som en väktare var i färd med att schasa iväg en tiggare. Jag var tvungen och ingripa mot  ”tuffingen” så jag gick fram till han och sa att han ska låta bli henne. Jag frågade varför han stör sig på henne som kanske får ihop en hundring om dagen men inte på alla de hökar som lurar staten på miljardbelopp? På Nordea som skattefuskar i miljardbelopp och alla de VD:n som kvittar ut flera hundra miljoner i bonusar varje år?! Han var lite försiktigt till en början men jag tror att han fattade poängen och insåg, förhoppningsvis, att han gjorde fel.