Kurdistan, mitt sköna land

​Kurdistan, mitt sköna land!

Min son! Min familj! Min fädernetrakt!


O ni som jag aldrig glömmer,

såg ni mig nu, skulle ni då känna mig?


Dagarna har malt mig som såpört,

den kurdiska sjukan har tagit all kraft och förmåga.


Jag har blivit en gycklare; nu driver med mig

den pyssling som förr darrade inför mig.


O kamrater, o ni kära i hemlandet!

O broder och stridskamrater mitt i kampen!


Om än jag klagar, är jag inte vanmäktig;

jag kämpar för återförening så länge jag lever.


Jag vandrar vägen fram; skulle mina steg vara matta?

Det är rätt att jag är kraftlös, men jag kommer fram.


Jag färdas över berg och vildmark och stäpp;

jag kommer till sommarvisitet och paradisets trädgård.


Jag kommer för att omfamna min älskade;

jag kommer för att röja undan hindren i min väg.


Jag kommer för att känna det kurdiska bergslandets bris;

jag kommer för att stjäla frukt om natten i kurdiska trädgårdar.


Jag kommer, och då krossar jag vinbägaren;

den söta kyssen utplånar vinets smak.


Jag kommer, och räds ej taggtrådsstängslen;

det skall alltid vara änglarna som segrar och djinnerna som förlorar.


Så länge jag har ljus i mina ögon och kraft i mina ben:

jag kommer och kommer och kommer och kommer och kommer.


Jag kommer så länge jag har styrka, tanke och förnuft;

om jag faller, må ni och Kurdistan leva!


Hêmin, 1974.

Annonser

Kurdisk litteratur

 

kurdistan-berattar-faglarna-atervander-till-bergen-tjugotre-noveller

 

 

Följande var tänk som ett privat inlägg på min logg men då den handlar om kursen kurdisk litteratur vid Uppsala universitet valde jag att dela med mig av mina intryck av kursen med er eftersom jag förmodar att det kan finnas visst intresse för det i allmänhet.

För mig var det speciellt att få läsa denna kurs. Egentligen är det inget speciellt: svensk litteratur, fransk, tysk, kurdisk litteratur. Det är bara en litteratur kurs. Men som ni mycket väl vet så är vårt språk med dess litteratur förbjuden och att få läsa det här i Sverige kändes därför extra speciellt och spännande.

Jag deltog i sex av tio föreläsningar och seminarier (alla var inte obligatoriska). Föreläsningarna är väldigt detaljerade och genomgående. Man får som student en klar bild av den kurdiska litteraturens såväl som poesins och prosans utveckling från 1500-talet intill våra dagar. Hur kurdisk litteratur och poesi har påverkats av sufismen tidigare och av europeiska värderingar och av industrialismen senare och vilka kurdiska författare och poeter som påverkat kurdisk litteratur mest och hur deras verk i sin tur influerats av den politiska situationen i respektive land presenteras tydligt. Därtill hur våra författare och poeter skrev om naturen, om kvinnan och om kärleken framtill 1900-talet och övergick sedan till mer verklighetsbaserade ämnen så som frihetskrig och kamp.

Det var för första gången jag kände att jag gick i en ”kurdisk skola” eftersom jag nu lärde mig från Kurdistan och utåt. Kurdistan var mittpunkten och världen var runt omkring den till skillnad från tidigare då mina  kunskapsinhämtningar i regel var utifrån mot Kurdistan eftersom jag tidigare gick i turkisk skola och sedan i svensk.

Även om kursen handlade om litteratur och poesi undgår man inte kurdisk historia och här har jag upptäckt väldigt mycket mellan raderna som inte har funnits i de böcker jag läst tidigare. Att till exempel få läsa om furstendömena Baban, Ardalan och Botan skapade en exceptionell känsla hos mig och konstruerade ett längre historiskt känsloband till mitt kulturella och traditionella arv. Det skapar och förstärker identiteten  och det berikar kunskapsperspektivet.

Jag rekommenderar därför denna kurs för var och en som vill fördjupa sina litterära kunskaper såväl som upphöja sina emotionella  band till sitt fosterland till en ny nivå.

Och läraren Shakely är väldigt påläst och medgörlig. Han framstår också som väldigt patriotisk vilket jag gillade starkt.

Ett enda minus: Tycka vad man vill om Öcalan och PKK men att utesluta en författare som har skrivit ett 20-tal böcker, som är en av dem mest lästa och som översatts till flera språk kändes lite som kurdisk censur.

Jag vill avsluta med en dikt av mamoste Hemin (1921-1986) Rojhelat som jag tyckte sätter ord på våra befintliga känslor i nuläget.

Jag är kurd

Trots lidande, fattigdom och umbäranden,
ska jag motstå tiden som går mig emot: jag är modig.

Änglalika ögon, marmorvita nackar väcker inte min kärlek,
Jag är betagen av klippor, berg och toppar som  förlorar sig i molnen

Hur svårt jag än må drabbas av nöd, av elände och olyckor,
ska jag aldrig tjäna min fiende, eller ge honom minsta ro!

Jag trotsar slagen, kedjorna, tortyren,
och blir så min kropp sliten i bitar, ska jag skrika
 av all min kraft: Jag är kurd

 

 

 

 

Chicago och Marco D`Eramos

9789179241643_200x_slakthuset-och-skyskrapan-chicago-en-berattelse-om-var-framtid

Inledning

I denna essä ska jag kortfattat beskriva bokens innehåll. Jag ska också redogöra för hur Chicago gick från att vara en liten by till att bli en stad i miljonklassen på bara några decennier. Därtill hur smältdegeln formades och vad dess konsekvenser blev för samhället ur ett sociologiskt perspektiv. Slutligen tolka Marco D`Eramos budskap och lägga till mitt slutord.

Redogörelse för bokens innehåll

Marco D`Eramo är en italiensk författare men hans bok Slakthuset och Skyskrapan handlar om staden Chicago i USA. I sin bok skildrar författaren Chicagos snabba expansion och de medföljande sociala problemen. Han beskriver utförligt sina visibla intryck av metropolen Chicago. Han skildrar de enorma slakthus i den gamla staden som utgjorde fundamentet för dess utveckling. Och hur en sådan utveckling ledde sedan till bygget av nyare byggkomplex och inte minst skyskrapor, då dessa kännetecknar det moderna amerikanska samhället. Han förklarar framstegens aviga sidor när människor är tillväxtens ingredienser. Om komplikationerna som uppstod mellan olika klasser i smältdegelns Chicago. Och när så blev, parallellt med kapitalismens bieffekter, hur vissa människor avreagerade, radikaliserades eller hamnade utanför och sökte sig t.ex. till Islam som ett alternativ.

Chicago- från by till metropol

Chicago ligger sydväst om Michigansjön och hade blott 350 invånare i början av 1800-talet. Detta förändrades dock drastiskt i och med stora tillströmningar av invandrare från Europa och från andra delar av USA. Chicagos strategiska läge i kombination med industrialiseringen, bygget av järnvägen och de nyanlända invandrarna (som arbetskraft) möjliggjorde en utvecklig av sällan skådad slag. USA:s köttindustri kom att koncentreras här, även fabriker och andra industrier blomstrade och drog ständigt till sig arbetskraft. Det i sin tur ledde till att nya bostäder och stadsdelar uppfördes. Bankerna etablerade sig här och kapitalismen fick flöda fritt. Ofantliga penningsummor bytte ägare. Så vid sekelskiftet hade Chicago blivit en metropol.

Några kända symboler för staden är Willis Tower som är USA:s högsta skyskrapa, världsomfattande hamburgerkedjan Mc Donalds och tecknade filmernas Walt Disney. Chicago är även födelseorten för världskände gangstern Al Capone-den aviga sidan.  

Smältdegelns formande

Miljoner européer immigrerade av olika orsaker till USA under 1800-talet (även innan och efter). Irländare flydde potatispesten, tyskar utvandrade på grund av en misslyckad revolution och dess efterverkningar och judar från Ryssland flydde förföljelse osv. Även polacker, serber, svenskar, italienare, portugiser, greker med flera valde att utvandra till USA och en betydande del av dem hamnade i Chicago. De utgjorde därmed kärnan i smältdegeln författaren beskriver samhället Chicago som. De här människorna som bosatte sig i den nya staden var naturligtvis tvungna att interagera med varandra. Detta skedde dock inte så smidigt eftersom de hade olika bakgrund, språk och tro. Tiotals språk talades på stadens gator på den tiden och katoliker drog inte jämnt med protestanter- Chicago var som en myrstack.

Konsekvenser för samhället ur ett sociologiskt perspektiv

Klichéer och fördomar drabbade de olika etniciteterna när de debarkerade Chicago. Vissa ansågs till exempel vara mer benägna att begå kriminalitet (irländare) andra som ”ölbälgande drinkare” (tyskar) (D` Eramo2004, s. 150). Den ständiga tillströmningen av invandrare skapade ett hierarkiskt kastväsende. De ”äldsta” invandrarna hade högre status än de ”yngsta”. Ju nyare personerna var desto lägre ner i hierarkin hamnade de. Det var en oundviklig konsekvens eftersom inkomstförhållandena och olikheterna mellan människorna var till en början väldigt stora.  

I regel sökte sig de nyanlända till personer från samma land som de själva kom ifrån. Därefter organiserade de sig i bolag, i fackföreningar och i politik. Även gängbildningar förekom. Den ena gruppen avsåg att höja sig med olika medel över den andra. Nya lagar att hålla sig liksom nytt system att absorbera tog tid att integrera sig med. De förmådde inte referera sina normer och värderingar till det nya samhället eftersom de hade fört med sig sina egna från respektive land. Även europeisk nationalism följde med de i ångbåtar över Atlanten. Det avspeglade tydlig deras förhållningsätt – de föraktade varandra. Av den anledningen hamnade de olika etniska grupperna i konflikt. Vidare konkurrerade dessa grupper om jobb och om marknad. Grupperingarna orsakade också bråk och upplopp genom åren, både mot varandra och mot ordningsmakten. Händelserna som utspelade sig på Haymarket 1886 då arbetarna gick i generalstrejk, som i och för sig handlade om arbetarnas rättigheter, var en av dessa. Det gav för övrigt upphov till förstamajfirandet.

Med tiden accepterades och integrerades de vita européerna och lämnade invandrarstämpeln åt bl. a. sydamerikaner, kineser och filippiner.  Men de svarta som fanns där redan innan européer som kom dit på 1800-talet, blev fortsatt utsatt för diskriminering och utanförskap långt in på 1900-talet. Det var just det här som ledde till att vissa svarta sökte sig till Islam och radikaliserades. De ansåg att Islam inte var rasistiskt. Men det kristna samhället var det. En av dem mest kända personerna som gick den vägen är Malcolm X.

Marco D`Eramos budskap

Genom att framställa stadens expansion från en by till en metropol genom invandring och hur det formade staden avser han övertyga oss om hur de nya samhällena kan se ut i vår samtid och i vår framtid. Chicago ”utgör en framtidsarkeologi” (D` Eramo 2004, s. 293). Då vi lever i en globalvärld med snarlika invandringsmönster bör vi ta hänsyn till Chicago för att vara bättre förberedda för det som komma skall. Han menar också att, även om det finns negativa sidor med invandring, kan invandring åstadkomma mirakel på samma gång. Chicago är ett praktexempel på det. Staden är ju en av världens mest utvecklade där även första kärnreaktorn byggdes. Musiken, kulturen och arkitekturen blomstrade här. Men man måste också komma ihåg att ”allt som är fast kan förflyktigas” (D` Eramo 2004, s. 390) 

Sammanfattning

D`Eramos analys av Chicago är otroligt detaljerad. De noggranna beskrivningarna av staden och statistiken bl. a. över köttindustrin, befolkningstillväxten och ekonomiska utvecklingen känns väldigt gedigna och precisa. Boken är både skönlitterär och pedagogisk. Det är en bok för den som vill förstå invandring, integration såväl som segregation. Den kan ses som en arkeologisk lämning liksom som en spåkula för framtiden.

 

Welatê me Kurdistan e text

Welatê me Kurdistan e
Welatê me Kurdistan e
Cîh û meskenê me Kurdan e

Welat ji mere ruh û can e
Kurd hemî bira ne
Cîh û meskenê me Kurdan e

Temam baxe û bistane
Welat gul e gulistan e
Kurd hemû birane

Welatê me pir şêrîn e
Merg û çem e û zevî ne
Qîz û bûke tev cindî ne
Eslê xwe da horî ne

Kurdistana me zeynet e
Cemata wî pir hurmet e
Temam qedr e û qîymet e
Welatê me cennet e

Şehrîbana Kurdî

Musa Anter 1920-1992

11228047_514321888744518_178216410992435966_nMusa Anter/Apê (farbror) Musa (1920 – 20 september 1992) var en kurdisk författare, poet och journalist. Han sköts till döds 20:e september 1992 (23 år sedan idag) av turkiska underrättelsetjänsten MIT i Amed.

Under hela sitt liv kämpade han för kurdernas mänskliga rättigheter. Han läste lågstadiet i Merdîn, högstadiet och gymnasiet i Adana och juridiken vid Istanbuls Universitet. Under hans studentår blev han bekant med Turkiets ”rättsapparat” i samband med Dersim-upproret (1937-38) då han dömdes till 45 dagar fängelse för förolämpning av Ataturks sedan 50 år döda och okända mor. Han var en av grundarna till tidningen Ileri Yurt. 1959 åtalades han för dikten Qimil och riskerade dödsstraff. Under statskuppen på 60-talet benådades han och frigavs lyckligtvis.

Han skrev i Deng (röst), Barış Dünyası (Världsfreden) och Yön (Riktning) tidningarna efter sin frigivning. 1963-64 dömdes han på nytt för sina artiklar. I samband med statskuppen på 80-talet greps han igen. Han fick tillbringa sammanlagt 11,5 år av sitt liv i turkiska skräckfängelser för det han uttryckte, tänkte och skrev.

Han var också grundarna till Revolutionära Östkultur Centren (Devrimci Doğu Kültür Ocaklari), Folkens Arbetarparti (Halkın Emek Partisi), Mesopotamiens Kultur Center (Mezopotamya Kültür Merkezi) och för Kurdiska Institutet i Istanbul (İstanbul Kürt Enstitüsü).

För ett av sina arbeten, ett slags självbiografi i två volymer, ”Mina memoarer” fällde han följande kommentar: ” Det går att ställa frågan; vem är Musa Anter? Vilka är figurerna som nämns i hans memoarer? Men jag tycker inte att denna fråga är på sin plats. Många gånger får någon fattig en genväg (lotto) till rikedom och blir rik. Och när jag tog mig ut ur dessa Ziving grottorna ut i samhället träffade jag väldigt många värdefulla människor av en slump likt den fattige blev rik. Och dessa memoarer är frukterna av de skatter jag fann i samhället.

Han blev 72 år apê Musa. Vi minns och hedrar honom. Må han vila i frid.

Hur man röstar i omvalet i Kurdistan/Turkiet

10959659_1405354523099550_3888745074261737455_n

Det är omval i Kurdistan/Turkiet den 1:e november 2015 och det är många frågor kring hur röstningen för de som är antingen kurdiska/turkiska eller både svensk-kurdiska/turkiska medborgare går till från Sverige så härnedan beskriver jag stegvis hur man går till väga.

1-Du kollar först upp om du är registrerad eller inte och det gör du i länken nedan. https://secmen.ysk.gov.tr/ysk/secmenBilgiYurtdisi.jsp

2-När du har öppnat upp sidan knappar du in ditt ID-nummer (TC kimlik numarasi), provinsen du är registrerad i (Nüfusa Kayıtlı Olduğun İl) och index numret (Nüfusa Kayıtlı Olduğun Sıra No).

3-När du har tagit reda på att du är registrerad är det bara och vänta på röstningslistan som kommer att dyka upp längre fram (datumet ej fastställt än) för att rösta i november på det ställe vi kommer att bli hänvisade till.

4-Men om du INTE är registrerad behöver du fylla i en blankett för att meddela din adress till konsulatet (adres beyan formu) som du skriver ut från följande sida,
http://www.nvi.gov.tr/Files/File/AKS/Formlar/FormB_onsayfa.pdf

5-Du skrivet ut den och fyller i den.

6-Du behöver ett personbevis också, du kan logga in på skatteverket via mobiltbankid och skriva ut ett direkt istället för att beställa per telefon som ju tar några dagar att få hem.

7-Du behöver kopia på ditt kurdiskt/turkiskt ID-kort (både fram och baksidan).

8-Du lägger både blanketten, personbeviset och kopian på ID-kortet ( 3 saker) i ett kuvert och skickar det till berörda konsulatet. Deras adress är:

Dag Hammarskjölds v. 20,
115 27 STOCKHOLM

9-Har du frågor är det bara och höra av dig, jag hjälper till så gott jag kan.

Vi är HDP och vi ska in i regeringen! 

 

Flag of Kurdistan

11900085_981416128583276_4590475661749929857_n

Kurdish flag colors originate in the Median Empire (600 BC) when they used flags in the colors Kesk (green) sor (red) and zer (yellow) and the flag began to be used during the freedom movement from the Ottoman Empire, in 1800s  end had been inspired by these colors.

It is a tricolor with horizontal fields in the colors red, white and green, and a yellow sun disc with 21 jets in its center.
Xoybûn Organization introduced a variation of flag used within the limits of self-proclaimed Ararat in Turkey Republic in the period 1927-1931.

After the Republic’s case appeared the original flag up again in 1932 on the cover of the Kurdish but Damascus-based newspaper Hawar of Celadet Ali Bedirxan, who was also a founder of Xoybûn.
Bedirxan described flag:

”Ala curdan, j chains pray bi Jer woes, look hev, fairs, SPI û qesq e, di Nava WE de roj diçirise”

Translated into English:

”The Kurdish flag is from above to below red, white and green, in its middle rays of the sun”
In a time of oppression and dictatorship flag mainly known among the intellectuals but shortly after the Second World War, was proclaimed a republic yet – this time within Iran’s borders: the Republic of Kurdistan (known as the Republic of Mahabad). In the beginning was the Soviet-supported and thus modified the flag a bit, for example, was typical of socialist symbol – wheat wreath – to. Contradictions among the Kurdish clans and that the promised arms supplies from the Soviet Union did not materialize led to its case, less than a year later. After the Kurdistan Republic cases reverted to the original flag.

The main feature of the flag is the blazing golden sun in the middle. Solar disk has 21 jets, equal in size and shape. Blackjack is an honorable number that symbolizes the rebirth of the ancient Kurdish religion yazdânism and its modern offshoots, yezidism, yarsanism (kakey) and Alevism.

The color red symbolizes Kurdish struggle, bloodshed and the continuing battle for dignity and humanity.
The color green symbolizes the Kurdistan landscape, its beauty and vitality.
White symbolizes peace, freedom and equality.

Yellow represents the source of life and the people’s light.
A document that addresses adaptation to international flag standards was made in 1998 by Dr. Mehrdad Izady (historical and aesthetic aspects) and Dr. Bijhan Eliasi (technical aspects). The flag was immediately accepted by the International Flag Institute.

In 1999 it was adopted by the Kurdistan Regional Parliament (in Iraq) that the Kurdistan official flag. Since then it has been widely adopted throughout the world as the symbol of Kurdistan and kurdistani engines.

Historien bakom Kurdistans flagga

11900085_981416128583276_4590475661749929857_n

Kurdiska flaggans färger har sitt ursprung i Mediska riket (ca 600 f.Kr.) då de använde flaggor i färgerna kesk (grön) sor( röd) och zer (gul) och flaggan som började användas under frihetsrörelsen från det Osmanska riket, under 1800-talets slut hade inspirerats från dessa färger. Den är en trikolor med horisontella fält i färgerna rött, vitt och grönt, samt en gul solskiva med 21 strålar i dess centrum.

Organisationen Xoybûn introducerade en variant av flaggan som användes i den inom Turkiets gränser självutropade Araratrepubliken under perioden 1927-1931. Efter republikens fall dök den ursprungliga flaggan upp igen 1932 på omslaget till den kurdiska men Damaskusbaserade tidningen Hawar av Celadet Ali Bedirxan, som också var en av grundarna av Xoybûn.

Bedirxan beskrev flaggan:

”Ala kurdan, ji jor ber bi jêr ve, ser hev, sor, spî û qesq e, di nava wê de roj diçirise”

Översatt till svenska:

”Den kurdiska flaggan är från ovan till nedan röd, vit och grön, i dess mitt strålar solen”

I en tid av förtryck och diktatur var flaggan främst känd bland de intellektuella men kort efter andra världskrigets slut, utropades ännu en republik – denna gång inom Irans gränser: Kurdistanrepubliken (känd som Mahabad republiken). Till en början var den Sovjetstödd och därmed modifierades flaggan lite grann, t.ex. lades typiska socialistiska symbolen – vetekrans – till. Motsättningar bland de kurdiska klanerna och att utlovade vapenleveranser från Sovjetunionen uteblev ledde till dess fall mindre än ett år senare. Efter Kurdistanrepublikens fall återgick man till ursprungsflaggan.

Det viktigaste kännetecknet för flaggan är den flammande gyllene solen i mitten. Solskivan har 21 strålar, lika i storlek och form. Tjugoett är ett högaktad nummer som symboliserar återfödelse i den gamla kurdiska religion yazdanism och dess moderna utlöpare, ezidism, yarsanism (kakey) och alevism. Samt datumet då Kurdistans nyår , Newroz, firas (21 mars).

Färgen rött symboliserar kurdiska kampens blodsutgjutelse och den fortsatta kampen för värdighet och medmänsklighet.
Färgen grönt symboliserar Kurdistans landskap, dess skönhet och vitalitet.
Vitt symboliserar fred, frihet och jämlikhet.
Gult representerar livets källa och folkets ljus.

Ett dokument som behandlar anpassning till internationella flaggstandarder gjordes år 1998 av Dr. Mehrdad Izady (historiska och estetiska aspekter) och Dr. Bijhan Eliasi (tekniska aspekter). Flaggan blev genast antagen av det Internationella Flagginstitutet.

År 1999 antogs den av Kurdistans Regionala Parlament (inom Irak) som Kurdistans officiella flagga. Sedan dess har den fått stor spridning över hela världen som symbol för Kurdistan och kurdistanierna (kurdiska folket).

Relationen mellan norra Kurdistan och Turkiet är som ett tvångsäktenskap

11873985_1468206786814323_45771675_n

Relationen mellan norra Kurdistan och Turkiet är som ett tvångsäktenskap där Kurdistan är mannen och Turkiet kvinnan:

-Mannen (Kurdistan): Jag vill inte ha med dig och göra, jag vill att du försvinner från mitt liv!

-Kvinnan (Turkiet): Nej snälla jag älskar dig lämna mig inte, jag kan inte leva utan dig. 

-Mannen: Men förstår du inte? Jag har inga känslor för dig och jag har aldrig älskat dig så kan du bara försvinna ur min syn? 

-Kvinnan: Nej jag vill inte det! Låt mig bli marken du trampar på!

-Mannen: Du smutsar ju för fan ner marken

-Kvinnan: Låt mig kyssa dina fotsulor då?

-Mannen: Du kommer smitta mig med pest.

-Kvinnan: Neeej lämna mig inte !

-Mannen: Jag ska lämna dig och det ska du se. Du är så vidrig att jag mår illa av att se dig. Stick nu!

-Kvinnan: Då ska jag täcka mig med slöja så du slipper se mitt ansikte, jag vill föda dina barn och byta blöjor på dig när du blir gammal. Jag vill alltid stå vid din sida och aldrig lämna dig för jag älskar bara dig. 

-Mannen: Men är du helt dum i huvudet? Förstår du inte att jag över huvud taget inte vill ha med dig och göra? Jag hatar dig och du äcklar mig! Är du så korkad och hjärndöd att du inte förstår det? Stick och brinn nu! 

-Kvinnan: Nej jag förstår inte det för jag trodde att du älskade mig och att vi var ett! Jag tror dig inte och jag tror att du älskar mig så låt oss brinna tillsammans då!

-Mannen: Jag har aldrig någonsin älskat dig och vi har aldrig var ett. Allt det där finns bara i sin fantasi. Allt är arrangerat så jag lämnar dig nu.

Men Kurdistan (mannen) kan inte bli av med Turkiet (kvinnan). De bor på 99:e våningen och Turkiet har slängt ner nyckeln i toaletten. Dörren är en säkerhetsdörr och det är för långt ner för att hoppa från fönstret. Kurdistan blir kvar som hennes man mot sin vilja tills hjälp anländer. Mer som en fånge i sitt eget hem.